Vietnam är långt. Det låter som ett tråkigt faktum tills du är inne på elfte timmen i en sovbuss, och då blir det plötsligt det viktigaste av allt med landet. Sextonhundrafemtio kilometer från topp till botten, och de två ändarna har olika väder, olika mat och nästan olika dialekt.
Den längden är också hela poängen. Du börjar i norr med dimma över bergen och en tröja på dig, och du slutar i söder, svettig på en strand. Däremellan: en gammal kejserlig huvudstad, en kustväg som motorcykeltidningar skriver dikter om, grottor stora som katedraler och en stad med fjorton miljoner invånare och ungefär lika många mopeder.
Det är billigare än Thailand, jobbigare än Thailand, och de flesta som har gjort båda säger att det är Vietnam de tänker på efteråt. Öl för under en euro. En skål pho för €1,50. Och en bergsslinga längst upp i norr som halva den här rutten finns till för att ta dig till.
Varför Vietnam?
För att det rymmer mer i ett enda land än något annat ställe på den här rutten, och gör det för runt €25 om dagen. Berg, grottor, städer, kust och en matkultur som vilar på plastpallar.
- Ha Giang-loopen, som ingen någonsin lyckas beskriva lugnt
- Två enorma städer som inte liknar varandra det minsta
- Pho, banh mi, bun cha och kaffe med kondenserad mjölk
- Tretusen kilometer kust, och det mesta av den tom
- Grottor, karstberg och risterrasser som du kan gå rakt in i
- Bergspass som är gjorda för två hjul
Och för att det faktiskt är billigt. En hostelsäng kostar €6, middagen €1,50, och en öl i ett gathörn i Hanoi kostar mindre än bussen du tog dit.
Bästa tiden att åka till Vietnam
Det finns inget enkelt svar, och den som ger dig ett har bara varit i halva landet. Vietnam har tre klimatzoner staplade på varandra, och de sköter sig sällan alla samtidigt.
November till april är perioden som gäller om du ska resa genom hela landet. Norr är torrt, översvämningarna i mitten har upphört och söder är som bäst.
Två saker är bra att veta innan du bokar ett flyg som inte går att flytta. Norr har riktig vinter: Hanoi i januari kan ligga på sjutton grader under ett grått duggregn som håller i sig i flera dagar, och i Sapa är det ännu kallare. Och mitten, runt Hue och Hoi An, har sin regnperiod från september till november (i Hue ända in i december), precis när norr är som finast.
Kommer du bara för risterrasserna i norr, åk i september och oktober, eller från mars till maj. I september och oktober är terrasserna gyllene och nästan redo att skördas, från mars till maj står de under vatten och är fulla av himmel.
Praktisk info
Det beror helt på ditt pass, och Vietnam är landet där de fjorton passen på vår visumsida skiljer sig mest. Med brittiskt, tyskt, franskt, spanskt, italienskt, svenskt, nederländskt eller schweiziskt pass kommer du in utan visum i 45 dagar. Med irländskt, amerikanskt, kanadensiskt, australiskt, nyzeeländskt eller österrikiskt pass ansöker du först om e-visum på evisa.gov.vn, och då får du 90 dagar. Oavsett vilket måste du kunna visa att du lämnar landet igen, så fixa en utresebiljett innan du står vid incheckningsdisken.
Vietnamesisk dong, och nollorna kommer att lura dig. Sedlarna på 20 000 och 500 000 är båda blå och ungefär lika stora, och det är ett misstag på tjugofem gånger beloppet som bara väntar på att hända. Räkna innan du lämnar över något, särskilt på kvällen.
Vietnamesiska, som är ett tonspråk och på riktigt svårt. Engelska är vanligt på hostel och turistställen och ovanligt utanför dem. Lär dig ”xin chào” och ”cảm ơn” och se hur mycket längre du kommer.
Mycket säkert för ett land av den här storleken. Det som kostar backpackers pengar här är inte brott utan förvirring: priser som ingen kom överens om, väskryck från förbipasserande mopeder i storstäderna och mopedolyckor. Använd Grab, håll inte mobilen i handen när du går på trottoaren och läs hyresavtalet.
Inga vaccin krävs för inresan. De flesta vaccinationsmottagningar vill att du är skyddad mot hepatit A, stelkramp och tyfoid. Malariatabletter är inte aktuellt på den här rutten: myggmedel är det som gäller. Vad du behöver och hur långt i förväg du ska boka står på vår sida om vaccin.
Vår dagsbudget är ett snitt för hela landet, med resorna mellan stoppen inräknade, och därför hamnar stoppen var för sig under den: Ninh Binh och Hue är billigast, Hanoi ligger på runt €20 och Ho Chi Minh City på €22. Ha Giang-loopen är en egen post i kalkylen: runt €25 om dagen om du kör själv, och med en easy rider runt €45 om dagen allt inräknat, med homestays och mat.
Backpackerbudget: runt €25 per dag
- €6hostelsäng
- €1,50lokal måltid
- €0,80öl
- €10sovbuss
Riktpriser från våra egna resor. Lägg till en utekväll eller ett dyk så stiger det snabbt.
Kultur och etikett i Vietnam
Tusen år av Kina, ett sekel av Frankrike, ett krig som resten av världen döpte efter landet självt, och ett återuppbyggande som fortfarande pågår. Allt syns på en och samma gata: ett kinesiskt tempel, en fransk balkong, en kommunistisk banderoll och en mobilbutik.
Det som förvånar folk mest är hur ungt landet känns. Mer än halva befolkningen är född efter allt det där, och de är betydligt mindre intresserade av historien än besökarna är. Det de däremot är intresserade av är att du sätter dig ner och äter något.
Ingen här kommer att bråka med dig. De slutar bara, i tysthet, att hjälpa dig.
Att tappa humöret är det enda riktiga misstaget. Att inte förlora ansiktet betyder mycket, och att höja rösten offentligt kostar dig mycket mer än det du bråkade om. Var trevlig, le åt det som gick snett och se hur det ordnar sig ändå.
- Ta av dig skorna och täck axlarna i tempel och pagoder
- Säg ”xin chào”. En hälsning på vietnamesiska öppnar dörrar som inget annat gör
- Pruta på marknader, lugnt och med ett leende. Det förväntas och är inte oartigt
- Ta emot och räck över saker med båda händerna, särskilt till äldre
- Att röra vid någons huvud eller peka på något med fötterna
- Att tappa humöret offentligt. Det avslutar samtalet, inte problemet
- Att slänga pengar eller en biljett på bordet. Räck över dem
- Att fotografera militära byggnader, uniformer eller vägspärrar
Mat i Vietnam
För många är det här anledningen att komma tillbaka. Vietnamesisk mat är örtig, fräsch och lätt på ett sätt som resten av regionen inte är: högar av råa gröna blad vid sidan av, fisksås i stället för hetta och nästan ingenting friterat.
Den är också strikt regional. Norr är saltare och mer återhållsamt, mitten starkt och noga med detaljerna, söder sött och högljutt. En skål pho i Hanoi och en skål pho i Saigon är inte samma rätt, och det kommer folk att tala om för dig.
En regel löser det mesta: i Vietnam säljer ett stånd en enda sak. Står det pho på skylten, ta pho. Ett ställe med en laminerad meny på fyrtio rätter är ett ställe för turister.
Och så kaffet. Vietnam är världens näst största kaffeproducent och dricker det som ingen annanstans: robusta, droppat genom ett litet metallfilter och hällt över kondenserad mjölk och is. Det kostar runt €0,80 och blåser skallen av dig. I Hanoi vispar de ner äggula i det. I Da Lat odlar de det.
Från norr till söder
Nästan alla reser genom Vietnam längs en rak linje, och det enda egentliga beslutet är vilken ände du börjar i. Norr till söder betyder att du tar den jobbiga, kalla och spektakulära biten medan du fortfarande har energi, och slutar på en strand. Söder till norr betyder tvärtom, och det väljer du om ditt flyg hem går från Hanoi.
Norr är Hanoi, kalkstensvikarna vid Cat Ba och Ninh Binh, risterrasserna i Sapa och motorcykelslingan i Ha Giang. Det är landets vackraste del, och den kallaste.
Mitten är grottorna i Phong Nha, gravarna och citadellet i Hue, Hoi Ans lyktupplysta gamla stad och kustvägen mellan dem. Kortaste sträckan, och tätast med saker som är värda ett stopp.
Söder är Nha Trang, Da Lat uppe i bergen, sanddynerna i Mui Ne, Ho Chi Minh City och ön Phu Quoc. Varmare, plattare, snabbare, och där resan oftast tar slut.
Tre veckor är det ärliga minimum för alltihop. Två veckor betyder att du väljer en halva. Sex veckor betyder att du kan stanna när du gillar ett ställe, och det är den versionen alla önskar att de hade bokat.
Ta sig runt i Vietnam
Landet är byggt för exakt den här resan, och därför är rutten så väl upptrampad. Varje stopp på den här sidan hänger ihop med nästa via sovbuss, tåg eller ett flyg på fyrtio minuter, och oftast kan du boka kvällen innan.
Sovbussen är backpackerns standardval: en säng i stället för ett säte, runt €10 för en sträcka över natten, och du sparar in en natts boende. Tåget genom landet är långsammare, bekvämare och mycket bättre att titta ut genom fönstret från, särskilt sträckan mellan Hue och Da Nang som går längs havet. Inrikesflyg börjar på runt €30 och gör en natt på femton timmar till en timme.
I städerna tar du Grab. Bil eller motorcykel, priset står i appen innan du kliver på, och hela diskussionen försvinner.
Sedan har vi motorcykeln, som för många är hela anledningen till att de kom hit. Hai Van-passet mellan Hue och Da Nang, Ha Giang-loopen uppe vid kinesiska gränsen, vägen ut från Da Lat. Två saker innan du sätter dig på en: Vietnam godkänner bara internationellt körkort enligt 1968 års konvention, och nästan varje moped du kan hyra har mer än 50 cc, vilket juridiskt gör den till en motorcykel. Täcker ditt körkort inte det, så gör din reseförsäkring det inte heller, och det är det enskilt dyraste misstaget du kan göra i det här landet.
- SovbussEn säng, inget säte. Runt €10 per nattsträcka
- TågLångsammare, skönare, och längs kusten slår det bussen
- FlygFrån runt €30. Du vinner en hel natt
- MotorcykelHai Van-passet, Ha Giang. Kolla körkortet först
- GrabI varje stad. Priset klart innan du kliver på
Vietnam för alla typer av resenärer
Vietnam belönar den som är på. Det är inget land du bara flyter igenom, och de stopp som folk ger högst betyg är nästan alltid de som krävde en insats.
Runt €25 om dagen, en rutt så upptrampad att du hela tiden träffar samma människor, och hostel som är byggda helt kring det. Svårt att göra fel.
Motorcykelslingor, grottor som du firar dig ner i, canyoning i Da Lat och kajak under kalkstensklippor. Det här är rutens bästa land för sånt.
Ett kejserligt citadell, tunnlar du kan krypa igenom och museer som berättar historien från andra sidan. Obekvämt, och värt det.
Tretusen kilometer kust och en ö i söder. Inte lika vykortsvackert som de thailändska öarna, men mycket lugnare och till en bråkdel av priset.
Görbart, men avstånden är långa och trafiken är mycket. Välj en region i stället för hela sträckan.
Att resa ensam funkar bra här. Rutten från norr till söder är så standard att du känner igen ansikten tre städer senare, hostelen kör egna bussar mellan stoppen, och särskilt Ha Giang-loopen gör åtta främlingar till ett gäng innan första dagen är slut.
